Croatia

From Wikibok
Revision as of 16:18, 1 April 2018 by Yffo (talk | contribs)
(diff) ← Older revision | Latest revision (diff) | Newer revision → (diff)
Jump to navigation Jump to search

Coordinates: 45°0′N 15°0′E / 45°N 15°E / 45; 15

Kroatien (kroatiska: Hrvatska), formellt Republiken Kroatien, är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina i öster och till Slovenien och Ungern i norr. I väst och sydväst är Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad är Zagreb.

Kroatien förväntas bli EU:s 28:e medlemsland den 1 juli 2013.

Historia

Kroaterna är ett slaviskttalande folk som bodde i det område som idag kallas Galizien (i Ukraina och Polen). Därifrån migrerade de under 600-talet längre söderut till dagens Kroatien. Kroaternas ursprung är inte med säkerhet fastställt. En teori har på senare tid framkommit enligt vilken kroaterna sägs ha sitt ursprung i nuvarande Iran, baserat på omnämnandet av ett folkslag vars namn man menar ska vara ursprunget till ordet kroat i skrifter på stenar man funnit där. Ordet kroat kan också härledas till ett fornslaviskt ord för "berg". Forskare har med dagens moderna DNA-teknik kunnat fastställa att kroaterna är slaver och inte av iranskt ursprung. De delar samma genbank som övriga européer och är mer genetiskt lika skandinaverna än iranierna.

Kroaternas första konung var Tomislav I från 925. Under östromersk och senare frankisk överhöghet blev Kroatien ett av de mäktigaste kungadömena i regionen. Norra Kroatien var en del av det Tysk-romerska riket; övriga delar kom med tiden att knytas till habsburgarna och senare till Österrike-Ungern. År 1102 avslutades en inre maktkamp, som pågått i ett århundrade, varefter den kroatiska adeln ingick allians med den ungerska kronan genom Pacta conventa.

Under mitten av 1400-talet blev det ungerska riket kraftigt påverkat av den osmanska expansionen, som under de följande århundradena kom att omfatta större delen av Slavonien och senare mer än halva Ungern. Under samma tid blev Dalmatien venetianskt. Dubrovnik (Ragusa) var en stadsstat som först var bysantinsk och venetiansk, men senare blev en oberoende stat vid namn Republiken Dubrovnik, även om den var satt under grannländernas överhöghet.

Kroatien var tillsammans med Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro och Makedonien en av delrepublikerna i federationen Jugoslavien fram till 1991 då landet efter demokratiska val beslöt att lämna federationen.

Den 25 juni 1991 utropade Kroatien sin självständighet från Jugoslavien. De väpnade konfrontationer som brutit ut i början av året med den jugoslaviska armén (JNA) och serbiska separatister kom nu att utvecklas till ett fullskaligt krig känt som det kroatiska självständighetskriget. Kriget varade i knappt fem år och avslutades formellt den 12 november 1995Erdutavtalet slöts mellan Kroatien och Jugoslavien som då bestod av Serbien och Montenegro. De sista FN-soldaterna lämnade Kroatien år 1998 då de sista jugoslaviska trupperna lämnade östligaste Kroatien.

Geografi

Kroatien har en form som kan liknas vid en månskära eller hästsko. Landet gränsar till Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro samt maritimt mot Italien. Landet delas i två delar av Bosnien–Hercegovinas korta kuststräcka runt Neum. Kroatien ligger i gränslandet mellan Syd-, Central- och Östeuropa, vilket gör det svårt att hänföra till en specifik region. Kroatien räknas av vissa som ett centraleuropeiskt land på grund av sin geografiska, kulturella och historiska anknytning till länderna i Centraleuropa. Ibland räknas det också som ett av Balkanländerna, vilket beror på landets geografiska läge och att det har tillhört före detta Jugoslavien. Andra räknar landet antingen till Östeuropa eller till Medelhavsländerna medan vissa organisationer nöjer sig med att placera landet mellan Östeuropa och Centraleuropa.

I landets norra och nordöstra del domineras terrängen av fält, sjöar och åsar. I Lika och Gorski kotar domineras landskapet av tätt skogbeklädda berg. Den smala adriatiska kustremsan (Istrien och Dalmatien) är mestadels bergig. Landet kallas stundom "de tusen öarnas land" eftersom det finns ungefär 1233 öar vid kroatiska kusten.

Kroatien har ett blandat klimat. I nord och öst är det kontinentalt klimat, vid kusten medelhavsklimat och i landets sydcentrala delar råder höglandsklimat.

Det högsta berget är Dinara på 1 830 meter över havet och den största sjön är Kozje. Den längsta floden är Sava.

Klimat

Kroatiens klimat varierar från att vara tempererat av kontinental typ i norra och östra delarna av landet, till att vara subtropiskt av Medelhavstyp vid kusten, samt bergsklimat mellan kusten och bergsregionerna i Lika, Dalmatien och Zagora. Årsnederbörden är låg i Kroatien tack vare läget vid Medelhavet. Torrast är det vid södra delen av Medelhavskusten, med en nederbörd på endast ca 300 mm per år, och blötast i Dinarerna runt Lika, med ca 2 000 mm per år. I Kroatien är det stora temperatursskillnader mellan dag och natt, samt sommar och vinter. Inåt landet dominerar nordostliga vindar, vilka medför snö och kyla, medan Medelhavskusten domineras av milda sydvästvindar från Medelhavet vilket medför regn och milt väder. På sommaren domineras inlandet av ostliga vindar från Ryssland som ger fuktigt och varmt väder. Medelhavskusten domineras av sydvindar från Afrika som medför torka och hetta, samt soliga dagar. I inlandet kan dock nätterna vara kyliga med temperaturer på -2 grader och temperaturer på uppemot +30 grader mitt på dagen, men vid kusten är det inte lika stor skillnad. Där kan det vara +35 på dagen och +25 på natten, d.v.s tropisk natt. Kroatien har dock ej tropiskt klimat utan subtropisk endast vid kusten. Se vidare: Kroatiens klimat

Kultur

Kroatiens kultur baseras på en tretton århundraden lång historia, under vilken landet lyckats förvärva många monument och städer, vilka har gett ett stort antal framstående individer. Landet huserar också sju världsarv och åtta nationalparker. Kroatien räknas ibland som ett centraleuropeiskt land på grund av sin kulturella och historiska anknytning till länderna i Centraleuropa. Kroatien tillhörde den centraleuropeiska statsbildningen Habsburg (sedermera Österrike-Ungern) under flera århundraden innan landet år 1918 uppgick i den då nybildade statsbildningen "Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike" (sedermera kallat Jugoslavien). Den kroatiska kulturen kan på grund av dessa historiska fakta betecknas som "centraleuropeisk" och kroaterna anser sig tillhöra den västliga kulturella sfären. Andra länder betraktar ändå ofta Kroatien som en del av Balkan och ofta som en del av f.d. Jugoslavien.Template:Källa behövs Även traditionen att spela instrumentet gusle som är ett typiskt instrument för Balkanländerna. Kända musiker är Oliver Dragojević, Gibonni, Tony Cetinski, Nina Badrić och Ivana Banfić.

Den kroatiska rocken var särskilt framgångsrik under den så kallade kroatiska Nya Vågen (Novi Val), som varade från slutet av 1970-talet och ungefär tio år framåt. Band som tillhörde denna era är bland andra Azra, Haustor, Film, Buldožer och Paraf. Efter att den nya vågen hade kollapsat i slutet av 1980-talet dök det upp nya band som Daleka Obala, Majke och Laufer. Dessa band spelade musik som både var inspirerad av Nya Vågen så väl som av äldre rockband som Black Sabbath och Led Zeppelin. Let 3 och KUD Idijoti är två framstående band, kända för så väl sin musik som för sina intressanta och ofta kontroversiella framträdanden och konstnummer. Hårdrocksbandet Osmi Putnik från Split har varit framgångsrika både i Kroatien och i de andra exjugoslaviska republikerna. Surfrockbandet The Bambi Molesters från Sisak har blivit omtalade utanför landets gränser och har även kallats en av de bästa banden i världen inom sin genre. Det alternativa rock/metal-bandet Father var framgångsrika med sin första skiva Inspirita i bland annat Storbritannien och har även turnerat med band som Korn, Anthrax och Apocalyptica.

Tre nobelpristagare har kommit från Kroatien, plus ett stort antal uppfinnare. Slavoljub Eduard Penkala, reservoarpennans uppfinnare, kom från Kroatien och var verksam i Zagreb.

Halskläder har starka band till Kroatien, då slipsen (kravata) enligt legenden uppfanns där. Landet har också en lång tradition av musiker, artister och författare.

Matkultur

Kroatien börjar bli alltmer känt för sin goda mat och fina viner. Det genuina kroatiska köket är mångfacetterat och uppvisar många regionala skillnader. Gemensamt är dock kvaliteten då kroaterna gärna använder färska och biologiskt tillverkade råvaror. Längs med kusten i Istrien, Dalmatien och Primorje är maten inspirerad av Italien men tillagat på ”kroatiskt vis”. Fisk, skaldjur, pasta och pizza står ofta på menyn. Sjöborre och langust, grillad och serverad med en citronklyfta är populärt på menyn liksom pljeskavica som är en pannbiff lagad av oxkött blandat med peperoni. Buzzarra är en tillagningsmetod som passar för flera olika sorters skaldjur. Buzzara betyder helt enkelt att huvudingrediensen är tillagad i en mustig sås med vin, tomat, kryddor och örter. Ibland kan man få bara såsen tillsammans med pasta. Pašticada är en slags köttgryta som vissa beskriver som sötsur. Smaken bygger på att köttet får sjuda länge på låg temperatur tillsammans med bland annat vin och ibland katrinplommon. Rižoto påminner om den italienska risotton, men är ofta lösare i konsistensen och innehåller inte alltid ost. Rižoto är en utmärkt och billig lunchrätt som brukar finnas i ett otal billiga varianter (vegetarisk, skaldjur, husets etc.) på de flesta restauranger. Inåt landet, där matkulturen är inspirerad av Ungern och Österrike, tar kötträtterna vid. Stekt eller grillat nötkött, lamm och gris är vanligt över hela landet. I Zagorje (regionen norr om Zagreb) är matkulturen inspirerad av Österrike och här hittat man även de bästa schnitzlarna i landet. Huvudstaden Zagreb har sin egen specialitet, Zagrebački odrezak, som är en wienerschnitzel fylld med skinka och ost. I Slavonien, en region i östra Kroatien, står det ungerska köket för kryddiga paprikarätter och rejäla grytor som gulaš och maneštra. I Kroatien finns det även en del maträtter som ursprungligen härrör från Turkiet och som via grannländerna Serbien och Bosnien-Hercegovina kommit till Kroatien där de har domesticerats. Mest känd är Ćevapčići, en typ av köttfärsrullar som serveras med potatis eller pommes frites och burek som är ett luftigt smördegsbröd som fylls med olika ingredienser, till exempel kött, ost, potatis eller äpple. Även desserter håller en mycket hög standard. Kroatiskt glass (kroatiska: sladoled) är en utmärkt konkurrent till den italienska glassen både vad det gäller smak och kvalitet. Kremšnita är en härlig vaniljbakelse som ursprungligen kommer från staden Samobor i närheten av Zagreb och går att avnjuta i hela Kroatien liksom štrudl som är en äppelkaka som har sitt ursprung i Österrike.

Dryck

Kroatien är en stor vinproducent och producerar många olika viner av varierande kvalitet. Det mest kända röda vinerna är Dingač, Plavac och Postup som alla tillverkas i den sydligaste landsdelen Dalmatien. Vita viner tillverkas främst i de norra landsdelarna och de mest kända är Muscatel, Malvazija, Kaštelet och Pošip.

Kroatien är inte bara en stor vinproducent. Öltillverklingen har även den gamla anor. De största ölmärkena i Kroatien är bland annat Ožujsko och Karlovačko.

En av de vanligaste formerna av starksprit är rakija som är en sorts brännvin och finns i mängd olika smaker bl.a plommon, päron mm.