Norberg

Norberg är den enda tätorten och centralort i Norbergs kommun i Västmanlands län.

Norberg består av två huvuddelar, det egentliga Norberg i söder och Kärrgruvan i norr. Bergslagsorten Norberg har haft sin största utkomst i bergsbruket från början av den nordiska järnåldern på 500-talet och fram början av 1970-talet.

Historik

Norberg har en lång historia. Den tidigaste järnframställningen kan spåras tillbaka till 500-talet, men området har varit befolkat sedan stenåldern|nordisk stenålder.

Masugnsanläggningen vid Lapphyttan, troligen från 1100-talet|11-1200-talet (idag under rekonstruktion på annan plats), visar början på det gruvsamhälle som växte fram i Bergslagen. I Norberg fanns redan på medeltiden en marknadsplats där Bergsman|bergsmännen i de omkringliggande trakterna samlades. Den äldsta bevarade bebyggelsen i Norberg ligger samlad vid Norbergsån nära Norbergs kyrka med gårdar som härstammar från medeltiden, men många nuvarande byggnader är från 1700-talet. De äldsta delarna av Norbergs kyrka, bland annat valven, är från 13-1400-talen. Interiören förändrades efter en brand 1727. Kyrktornet byggdes om 1904. På kyrkogården finns något så ovanligt som en benkammare från 1700-talet.

Vintern 1425 träffas Mats Skomakare och Ingemund Klensmedsmång i Västerås stad för att göra affärer. Ingemund har att sälja ena gatubodh i kopstaden om oppa Norabergh, nordhan nest vidh brona. Mats fick betala fyra fat järn och en halv meter fint kläde från Flandern för att få överta affärslokalen. Denna affärsuppgörelse är nedtecknad i ett pergamentsbrev i Riksarkivet (Sverige)|Riksarkivet.

Samhället blev tidigt en tätort och bergsmännen blev alltmer specialiserade. Genom att framställa stora kvantiteter järn för export och sedan köpa in importerat spannmål och andra förnödenheter, blev bergsmännens ekonomi god. Detta gav dem möjligheten att skaffa sig stora gårdar. Trots en omfattande brand, i mitten av 1700-talet, kan man fortfarande se det ursprungliga bebyggelsemönstret med bodar, tvättstugor och brygghus utmed ån, medan mangårdsbyggnader och bostadshus låg en bit ifrån.

Norberg blev municipalsamhälle 1889 och köping 1952.

En vandring

En vandring i området kan starta vid Skinnarängs kvarn intill ån och inte långt från kyrkan. Strax intill ligger den pampiga Kornettgården från tidigt 1700-tal. Går man sedan längs Kvarngatan passerar man flera bergsmansgårdar, som fortfarande ligger på sina ursprungliga platser med uthus, loftbodar och tvättstugor nere vid ån. Framme vid Fagerstavägen ligger Abrahamsgården, som efter en varsam restaurering fungerar som hantverkscentrum med verkstäder och utställningslokaler. Där Fagerstavägen korsar Norbergsån via en stenvälvd bro, på nuvarande parkeringsplatsen vid kommunhuset, låg en gång det medeltida torget med samhällets dåtida handelscentrum. Mellan bodarna och skjulen trängdes uppköpare, hantverkare, bettlare och vanligt folk bland hästar och vagnar lastade med varor. I den smala passagen mellan Stora och Lilla Höijen ligger en länga av bodar med ålderdomligt utseende, som kan ge en liten antydan om hur bebyggelsen runt torget såg ut. Fortsätter man längs Fagerstavägen är bebyggelsen yngre. De stora manbyggnaderna till de forna gårdarna är här från 1800-talets mitt. Följer man Fagerstavägen åt andra hållet så kommer man till det som numer kallas torget, vilket flyttade hit i slutet av 1800-talet. Där ligger Elsa Andersons Konditori inhyst i en före detta kaptensbostad, hitflyttat från Västerfärnebo, men under 1800-talet var det ett gästgiveri i huset. Stora delar av den ursprungliga inredningen finns fortfarande bevarat i konditoriets serveringslokaler. Mitt emot Elsas konditori finns Värdshuset Engelbrekt, som varit gästgiveri från 1600-talet, även om den nuvarande byggnaden restes år 1824. Övrig bebyggelse runt torget är av senare datum.

Klackbergssfältet|Klackbergs gruvfält är även det värt ett besök. Där kan man vandra bland de gamla dagbrotten, "blå grottan" är ett brott där man kan gå in i mynningen av en stollgång och gå fram till det alldeles klarblåa vattnet. Man även beskåda de två lavarna i slaggsten från 1880-talet, varav den ena, Gröndalslaven är bevarad med fungerande maskinutrustning från 1920-talet såsom hissmaskineri och kompressor.

Historiska händelser

• [Engelbrekt Engelbrektssons uppror mot det danska väldet på 1430-talet, även kallat Engelbrektsupproret.
• Förstlingen, Sveriges första lokomotiv, som provkördes på Norbergs järnväg den 9 augusti [[1853.
• Den stora Norbergsstrejken|gruvstrejken 1891-1892 som starkt bidrog till framväxten av modern arbetarrörelse.
• Den 31 juli 1982 genomförde det svenska punkbandet Ebba Grön sin sista konsert i Kärrgruveparken.
• 2004 samlades 583 personer med efternamnet Norberg för att försöka slå ett rekord i Guinness Rekordbok som bestod av att samla flest människor med samma namn (dessutom i en stad med samma namn), något som för övrigt lyckades. Detta rekord bröts dock av att 1224 personer med namnet Jones träffades i Cardiff den 3 november 2006. I vanliga fall bor det ett trettiotal i Norberg med efternamnet Norberg.

Norberg idag

Välkända Elsa Anderssons konditori. Byggnaden är ursprungligen ett gästgiveri från 1600-talet. Norberg var länge ett centrum för järnframställning i Mellansverige, men på grund av en växande konkurrens från bland annat Japan i slutet av 1970-talet, så blev verksamheten snabbt olönsam. Spännarhyttans masugn stängdes för gott 1981 och ett stort antal personer blev utan arbete. Gruvdriften hölls vid liv något längre, men alla är nu stängda. Näringslivet består numera av småföretag inom olika branscher och kommunens satsning på turism. Elsa Andersons Konditori är en välbesökt plats med anor och en museijärnväg till Ängelsberg som trafikeras med rälsbussar på somrarna är en annan. Evelyns bageri har också blivit blivit tillägnad en hyllningsdikt av författaren Lars Gustafsson för TV-programmet Babel. I Norberg anordnas även den årligen återkommande festivalen för elektronisk musik, Norbergfestival.